Lusens nya kläder

Jag fick ett schabrak och benlindor i julklapp i år. Lindorna var röda och schabraket var grått och rött. Jättesnyggt, tyvär var det ett hoppschabrak. På juldagen åkte jag till Hööks för att byta det men tyvär hade de inte samma i dressyr, så istället fick lusen i orange. 

Snyggt det med. Schabraket låg jättebra på henne, de flest brukar kasa men det gjorde inte detta.

Julafton

Vi började i stallet, först stallfix sedan red vi. Det blev ett WE-pass där jag fokuserade på halter. Jag använde grinden, flytta mugg, sidpass och bordet. Allt för att Lusen ska lära sig att lyssna på mina hjälper, att det är jag som säger till när vi ska fortsätta och att jag bestämmer hur länge vi står still i varje hinder. Det gick bättre och bättre ju längre i passet vi kom. Härligt. 

Sedan åkte vi hem och fixade till fikan. Jag halvsov som vanligt framför Kalle. Hur kan det vara så tråkigt och varför ser vi på det år efter år. Något år ska jag ta en långpromenad när det är Kalle........

Det visade sig att vi skulle bli mångkulturella på julafton i år....morfar som muslim och 

sonen som buddist😆

Efter Kalle var det dags att piggna till och fixa fram lite julmat.

Det var som vanligt jättegott och väldigt mättande

 ingen gröt i år utan det blev hallon mousse till efterrätt.

Vi spelade sedan den gamla klassikern Stad, Land och sjö.

Kul blev det

Efter det öppnade vi julklappar

En lång dag tog ut sin rätt och detta året orkade vi inte gå till kyrkan utan vi gick direkt i säng istället. 

Lillejul

På lille julafton var vi bjudna till bror och svägerska. God mat och trevligt sällskap. Det är så kul att bara umgås med familjen lite och till det passar ju julen bra.

Mindy fick en boll i julklapp........

 ....plus att hon snodde en. Duktig hund😍

Med livet som insats

Jag och Lusen har under hösten gått på hoppträning på ridskolan. Det går inget vidare. Lusen är ingen hopphäst, hon kan nog bli med träning. 

Jag är ingen hoppryttare och det är tveksamt om jag kan bli det. Vi har i alla fall gjort stora framsteg under terminen. Jag har lärt mig att lusen vill ha hindren lite högre, typ 50 cm eller ännu högre. Annars har hon ingen aning om när hon ska hoppa av, det kan bli 2 meter framför hindret eller 5 cm framför. Hon hoppar också alldeles för högt när hindret är lågt. Det som gör det så roligt att hoppa med henne är att hon inte vet om sina begränsningar och hoppar med glädje alla hinder som kommer i hennes väg. 

Vi kommer att fortsätta att träna hoppning och jag hoppas vi fortsätter göra framsteg.🐎

Vi värmer upp 

Hoppar bommar, vi försöker att ta det lugnt med många halvhalter.

Jag tycker att det går framåt med regleringen av farten

Lusen hänger över hindret och jag hänger över lusen😊

Vi kan ta rejäla skutt också...

...men det är svårt med rakriktningen...

Dödsfall och sorgearbete

I söndags dog min telefon, den har varit sjuk en kortare tid och döden kom hastigt. Sorgen blev outhärdlig, jag har känt mig hjälplös sedan dess och insett att det enda som kan få mig att kunna återvända till ett normalt liv och lindra sorgearbetet är att skaffa en ny så fort som möjligt. 

Det som är viktigt för mig är storleken, jag vill ha en telefon som jag kan ha i fickan. Det fanns en att välja på så det fick bli den, en iphone SE, i rosa😊

Eftersom den är likadan som den gamla var det lätt att komma igång till ett normalt liv igen. Allt funkar nu förutom banken och swishen. Det kommer ju att göra ett jag sparar pengar när jag inte kan betala nåt...........

Bajsfläckar, WE och quiz

En skimmel får lätt bajsfläckar över hela kroppen när de ligger och sover på sitt bajs. Lusen är inget undantag, jag tror till och med att hon får lättare fläckar än andra ljusa hästar. Jag har inget bevis för det men det verkar rimligt. Jag baserar min studie på att hon varje dag har nya fläckar på mer eller mindre märkliga ställen. Hon får fläckar på mer normala ställen som andra hästar också får till exempel på sidorna och länden osv men hon har också ofta fläckar mellan frambenen, uppe på ryggen, benen, ganaschen och nu senast på hela högra örat. Det är nog inte så vanligt. Det är detta som gör att jag tror att att hon är osedvanligt ovanlig. Det gör också mig helt knäckt. Jag har provat tre olika sorters torrschampo. Inget är särskilt bra. Jag har kämpat med ryktsten och bara en fuktig svamp. Det går att få bort det värsta men det lämnar ändå kvar en brunaktig diffus fläck. Jag är såååå TRÖTT på det. Jag vill inte heller duscha lusen för ofta då det tar bort det naturliga fettet i pälsen och det kan hon nog behöva för att inte frysa nu i vinter. 

I helgen fick hon i alla fall duscha, hon hade så mycket fläckar att hon var brunaktig över hela kroppen typ. 

Duschningen går bra nu och jag gnuggar ordentligt med schampo en liten bit i taget.

Hon blev så ren och fin, dottern knoppade henne också.

Jag har verkligen lärt mig uppskatta en ren häst nu😊

I helgen var det också avslutning på vår WE-träning som vi haft under hösten på ridklubben.

Lusen hade ganska bråttom i alla hinder, hon var stadig och orädd, bara gick på, hinder efter hinder.

Galet roligt och det vi behöver träna är lydigheten. Lusen ska lyssna på mig och göra hindren när jag ger signal. Nu gör hon hindren själv, så fort som hon tycker det är lämpligt. 

Söndagen avslutades med middag på Bishop med ett gäng häst-tanter. Gott och kul. Extra kul var att vi vann quizen. Glas och ett presentkort på 800 kr. Så det blir en middag till där så småningom. 

Konditionsträning

Jag och Lusen tog oss ut på terrängbanan för konditionsträning. Vi har varit där förr men det var mycket som var konstigt. Lusen var ganska spänd så vi började med att skritta runt och titta på alla hinder. Efter ett tag kunde vi börja med träningen och vi galopperade tunt. Fick bromsa en del för jag var rädd för att det blöta gräset skulle få oss att gå omkull men Lusen hade bra fäste. Det gick bra och vi fick till ett bra pass. Vi provade även att gå mot vattengraven men se det ville hon inte, hon slapp det denna gången....

Vi blev båda trötta och svettiga. 

...........

Den årliga julshowen

I helgen hade ridklubben sin julshow. Det är fart och fläkt och det visas upp det mesta från verksamheten. Det brukar alltid bli jättebra. 

Dottern och ponnyn skulle vara med i kadriljen, det var samma program som de visade på Hovdala i somras. Men hur det programmet gick hade alla ryttarna helt glömt. Vi har varit på ett par repetitioner och det har inte gått så bra. Dottern lärde sig nog programmet tills genrepet i lördags men ponnyn fick fullständigt tuppjuck. Han hetsade upp sig själv och fast att de bara red programmet ett par gånger (och det är inte särskilt hårt) så var ponnyn genomsvettig efter en halvtimme. Tänk om han bara kunde lugna sig lite.....det var ju inget att hetsa upp sig för😏

I söndags fick ponnyn en rejäl putsning och glitter i svansen.

Framridning, dottern tog det lugnt så inte ponnyn skulle hetsa upp sig i onödan.

Showen gick jättebra och nästan alla kom ihåg programmet och ponnyn skötte sig ganska fint. 

Maken stod och grillade korv hela kvällen men smet ifrån när dottern red. 

Lång och kul dag blev det.