Hårt jobb lönar sig till slut

Vår ponny var inte så lätt när vi köpte honom. Han var och är snäll i boxen men han var svårriden och omöjlig att lasta. Lastningen har vi jobbat hårt med och nu lastar han sig själv, så jag vet att hårt jobb ger betalt till slut.

Dottern har jobbat med ridningen, frustrerad ibland så det sprutat ur öronen men har alltid fortsatt jobba. Små steg framåt, lite tillbaks och sedan ytterligare ett steg framåt. I vintras tog de tillsammans ett jättekliv framåt med formen och sedan dess har mycket lossnat, hoppningen tex. 

Nu har de börjat få betalt för allt slit. Efter två tävlingar på 65%, precis utanför placering kom de i helgen trea, på nästa 69%. Så roligt för dem.

Vi åkte till Staffanstorp för Knock-out final för LC-lagen. Vi hade två lag med i finalen från vår ridklubb. 

Dottern tyckte ponnyn var slö på framridningen. Vi pratade lite om hur hon kunde driva på lite mer och ta mig tusan så fick hon lite bättre bjudning på tävlingen. Och formen höll sig i princip hela tiden.

Ponnyns förra ägare kom också och tittade och hon var så glad för hur väl dottern och ponnyn trivs ihop.

Tävlingen gick jättebra och dottern var nöjd. Härligt. 

Vårt lag kom på sista och femte plats. Det andra laget kom trea. Alla kämpade väl och var så duktiga. 

Bäst gick det nog för dottern, allt arbete och slit gav nu utdelning. De kom totalt trea i klassen och fick rosett, plakett och en flaska med spray-glans. Nöjd kan man väl säga.

Lite chockad till och med.....

Träningstävling i WE

Jag och ponnyn har varit i Höganäs på tränings tävling i working equitation. Jättekul. Det började bra på framridningen men lite dålig bjudning. Jag skulle rida LC. Lagom nivå för oss. Dressyren gick så där, jag tycker inte det är jättekul och det smittar väl av sig. Ingen bjudning, ingen kontakt, inget som blev bra alls faktiskt. Jag var väldigt missnöjd när det var klart men det berodde bara på mig. Varför tar jag inte tag i det?????

Herregud vad trött man blir på sig själv. 

Jag har tagit tag i det nu, skaffat en alldeles fantastisk tränare. Tränare L ska träna mig när vi kan, förhoppningen är varje eller åtminstone varannan vecka. Hittills har jag haft två träningar med henne och det har redan gett resultat.  Inte bra att jag faktiskt rider lite bättre utan det är roligare med dressyr också. 

En parentes, tillbaks till träningstävlingen. Det visade sig att domaren var väldigt snäll och gav mig 63%. Borde rimligen vara 55%....

Men tekniken är roligare, där taggade jag i gång. Fick kanske inte så bra bjudning men hade bra form och tog hindren superbra. Hindren var också till vår fördel. Enkle-slalom, fålla, klocka, parallell-slalom, lans, ring, två tunnor, side-pass och avslutade med flytta mugg. Inget hopphinder, ingen bro och ingen grind. Även om vi börjar bli duktiga på grinden nu. Här fick jag 70% och speeden tog vi i bara farten. Skitroligt. 

Har anmält mig till en tävling i Lenhovda på nationaldagen. Ska verkligen försöka förbättra dressyren då.

Att rida ut

Nu när kvällarna är ljusa länge borde ju ponnyn få komma ut i skogen lite oftare. Tyvär inte blir svaret. Ponnyn är normalt lite spänd när vi ger oss ut i skogen. Ibland rider jag själv, då vill han inte riktigt gå framåt. När jag rider med andra blir det en jävla fart. Ponnyn vill inte bli tvåa...........

NOT SO FUN.

Vi har ju haft lite otur också på våra rundor...fastnat i taggtråd, en sko som till hälften lossnat osv.

Men skam den som ger sig, förra veckan gick vi ut, dottern på ponnyn och jag vid sidan om. 

Jättemysigt i ca en kilometer, sen kom vi fram till ett fält med bevattning. Inte bara att det vattnades på fältet utan även på vår ridväg. Jag ville verkligen inte bli blöt men vi hade kunnat parera och gå förbi när strålen snurrat runt ett halvt varv MEEEN ponnyn gick absolut inte fram där....

Det var bara att vända och gå hem.

Hos tandläkaren

Dottern märkte att ponnyn började reagera när hon tog honom på huvudet och runt öronen. När vi var på Kungsborg för nya skor passade hon på att diskutera ponnyns eventuellt ömmande nacke med dem. Det bestämdes då att vi skulle kolla tänderna och även gå igenom honom över hela kroppen.  Detta brukar vi göra varje år på sommaren så det var inget konstigt.

Igår var det dags och tandläkaren gjorde sitt jobb. 

Det är lite magiskt att se när N jobbar med en osederad häst och kan raspa och jobba i munnen på honom. Ponnyn tog någon lite runda men stod för det mesta lugnt. 

I munnen var det lite vasst och några ojämnheter, inget större men påverkar ju så klart.

U gick sedan igenom hela ponnyn och hittade lite smålåsningar både här och där, även då i nacken. Detta fixades och vi tror nu att ponnyn ska må bra. 

Att ta farväl

Det har funnits en ponny på ridskolan på lån i flera år, som nu ska åka hem till sin ägare. Dottern har älskat denna lilla ponny och när hon var liten så red hon honom mycket, har till och med haft honom som läger-ponny. Men nu är det dags att ta adjö. Vi hyrde honom en liten stund och dottern red honom en sväng. Hon är alldeles för stor nu men han kunde både öppna och sluta med dottern. Det blev ett glatt farväl och vi önskar ponnyn all lycka till med sin nya lilla ryttare:)

Inför betessäsongen

Ponnyn ska snart ut på bete, han ska då vara ute dygnet runt och få äta gräs. Lycka för honom kan man tro. För att det ska bli så bra som möjligt för honom ska hans mage vänja sig vid gräs. 

 Vi försöker ta ut honom en halvtimme lite då och då så han får äta gräs och på så vis vänja sig lite pö om pö. Han tycker det är sååå gott. De första 10 minuterna tror jag inte han andas över huvud taget, Sen börjar han sucka och man hör hur han njuter av gräset. 

Här blir han ryktad ute på gräset i solens sista strålar:)

Nu har tyvär värmen försvunnit och ponnyn får återigen ha täcke på sig i hagen, om han inte har det fryser den stackaren. Hur ska han kunna gå ute om två veckor utan att frysa ihjäl? Hoppas verkligen, att värme kommer tillbaks. Jag har numer tagit fram vinterjackan igen.... Det går inte att sitta i ridhuset utan den och nu är det maj eller var det februari?????

Knock out

Dottern är med i en lagtävling i dressyr. I denna deltävling möts tre lag varav två går vidare till en final i slutet på maj. Dottern var taggad, kanske inte lika taggad som sist. Hon verkade också lite mindre nervös denna gången. Ponnyn var cool som vanligt. 

Tagga............

Framridning, dottern är fokuserad och det går inte att säga något till henne..........

Tävling, jag tyckte det gick jättebra, en perfekt halt, bra form, super i galopp-delen

Pustar ut efteråt, dottern var nöjd med nästan 65%

Hon fick kommentaren att hon har en fin sits, kul.

En träningsdag

I lördags började jag dagen med ett kortare långpass. Jag känner mig lite sliten efter sydkustloppet, intervall-träning och vandring på Skåne leden så det blev ett väldigt lugnt pass på 12 km. Solen sken och jag njöt. 

Känns gött i själen.

 På eftermiddagen var det WE-träning på klubben. Jag red i kortärmat och bättrade på bonna-brännan:)

 Vi finslipade, tränade på tre tunnor, klockan, grinden och lansen. Kul.

Efter träningen fixade vi ponnyn inför dotterns tävling. Knoppade, ryktade och packade släpen.

 Innan kvällsmaten tog maken och dottern en lugn kvälls-jogg. 

Sedan grillade vi och åt på altanen för första gången i år. Vilken härlig dag.

Skåne Leden i strålande sol

I torsdags vandrade vi igen, denna gång i strålande solsken. Härligt. Vi började vid Snogeholms slott och avslutade i Hedeskoga, en tur på drygt 22 km. 

Långa vägar.......

..vackra blommor...

...vackra landskap..

...såg en del djur bla hjortar (tror jag) men de hann jag knappt fota. Här har de precis hoppat över vägen, säkert ett skutt på tre, fyra meter.

Fikapaus, en viktig del i vandringen.

Det var lättvandrat, svagt böljande vägar, mestadels grusvägar. Solen värmde, jag kan numera stolt visa upp en helt perfekt bonna-bränna. 

Jag gick i mina vanliga vandrar-dojjor, det skulle visa sig att de nog är lite för varma nu och jag fick lite vajsing med fötterna, inget som inte går över men till nästa gång tar jag vanliga gympa-dojjor eller sandaler. 

Tävlingshelg

I lördags drog jag och gubben till Trelleborg för att springa Sydkustloppet. Det är en halvmara som vi brukar springa. Vi var väl hyfsat laddade, det blåste ganska kallt och när jag stod i starten bestämde jag mig för att INTE lämna in verken jackan eller tjocktröjan inför loppet. Jag frös som en liten hund och mina fingrar var vita och bortdomnade. 

Min taktik, eftersom jag är lite för dåligt tränad för distansen, var att ta det lugnt, springa behagligt och att njuta. 

Det tog ca 4 km innan jag fick färg i fingrarna och sedan ytterligare två innan det slutade sticka i fingrarna. Förutom detta blev loppet en ren njutning. Min plan var 6:30 tempo men de första km gick något snabbare men det kändes bara fint. Jag sprang om folk hela tiden, även under sträckan i lös sand. Jag var bara stark och njöt hela tiden. Vilken känsla det var. Det ända jobbiga var en choklad-bit. Hur det nu kan vara jobbigt???

Vi den andra vätskestationen delade de ut små choklad-bitar och eftersom jag gillar choklad tog jag en. Kan väl säga att jag var nog lite torr i munnen för jag kunde njuta av den där chokladen i nästan 2 km. 

I mål kom jag efter en rolig spurt där jag plockade en hel del placeringar. Jättekul. 

Nöjd med mitt lopp kan man väl säga. 

Känner nu att jag har lagt en bra grund under vintern med mina långsamma pass och det nu är dags för att bygga på med intervaller. 

I söndags tog jag med mig dottern och ponnyn till Olofström för en träningstävling i WE. Jag red först en öppen bana, där vi kunde prova alla hindren. Det gick ganska bra, eller det var väl som vanligt, Lite dålig bjudning och dålig form men hindren gick bra, till och med hopphindret som låg på hela 30 cm.

Första klassen för oss var LC. Tyvär hade jag inte riktigt koll på banan, tog ett hinder för mycket. Sidvärtes ingick inte i denna klassen men det tog vi i bara farten:) Och vi missade att gå i mål....

Jag tog lärdom och pluggade in banan till LB:n och nu föll allt på plats. Jag kunde rida ponnyn i form, vi hade till och med lite bjudning. Vilken känsla det var. Alla hindren bara flöt och ponnyn var så lydig. Härligt. 

Nu är jag så taggad att jag anmält oss till två tävlingar till. 

Plus att jag allvarligt funderar på att spring Vasa-loppet nästa sommar. Hur galet är inte det:)