tisdag 16 januari 2018

Ett halvt sekel

Nyårsafton och min 50-årsdag😊
Jag började dagen på bästa sätt med en liten löptur. Idag sprang vi en sväng i Tierparken och även ute på Unter den Linden som idag var avspärrad för biltrafik.

Efter frukost skålade vi i rosa champange



Sedan gick vi på spionmuseum och fick lära oss om hur amerikanarna läckte kärnvapenhemligheter till ryssarna för de ville jämna ut styrkan hos stormakterna. Vi fick även lära oss om en preppad katt som amerikanarna skickade till Ryssland för den skulle filma och avlyssna. Tyvär blev den överkörd redan första dagen. Här snackar vi att kasta pengarna i sjön. Och att det förstås var synd om katten.....

Vi gick en runda runt regeringshuset och tog en långpromenad hem mot hotellet.




Lunch på julmarknaden


och lite efterrätt

Vi sov lite middag innan vi begav oss av för att fira ordentligt

Italiensk lyxig restaurang, La Gondol





Fint dukat

 En fördrink medans vi väntade in sonen som kom direkt från Japan




En fantastisk förrätt som bestod av en massa olika anti-pasti.

Pasta till varmrätt, köttet smälte i munnen, så gott och till det ett ljuvligt rödvin.


 Sedan begav vi oss ut i vimlet för att fira 12-slaget.


 Lite bubbel blev det också


En härlig dag som firades på bästa sätt med familj och vänner. 
Ett riktigt gott nytt år önskar jag alla💚💛💜💗

måndag 15 januari 2018

På tur i Berlin

Vi började redan vid sjutiden med en liten löprunda genom ett nästan tomt Berlin....
...sedan en riktigt fet frukost....


 För att gå en guidad runda i Berlin,


Brandenburger Tor





Förintelsens minnesmärke.
En märkligt monument tycker jag. Fick mig att tänka på gravar, inte helt olikt kyrkogården i Paris, men det var kanske konstnärens syfte, att vi skulle tänka på gravar. För mig handlar förintelsen om lidande, när man väl dött är lidandet slut.....



Ett hus byggt av nazisterna, nu används det som skattekontor.


Muren, så liten och tunn och ändå så enorm och åtskiljande.


 Efter nästan två timmar fick vi värma oss med varm choklad, smakade ljuvligt.



 Sen var vi redo igen och tittade på det som skulle föreställa checkpoint Charlie


Runt om i Europa pågår ett projekt som går ut på att lägga en liten plakett med ett namn och datum när vederbörande föddes och dog. Plaketten läggs utanför hens bostad och det berättas även när hen blev deporterad och mördad under förintelsen.
När vi väl uppfattat detta så såg vi dessa plaketter lite överallt. Det gör hela förintelsen närvarande och påtaglig än idag. 

Utanför Berlins bibliotek, Humboldt universitetet, där det första bokbålet skedde 1933. 


Redan på 1800-talet var det någon som förutspådde att om man bränner böcker så kommer man snart att bränna människor. Tyvär fick han, Henrich Heine, 1820, rätt.

Efter turen var vi hungriga och fick ta varsin creps och våffla. 
Efter ytterligare strosande tog vi en drink och värmde oss lite.





fredag 12 januari 2018

Mot Berlin

Tidigt på fredagen åkte vi över bron och styrde kosan mot Berlin. 
 En snabb mat-paus blev det sedan körde vi vidare
Hotellrummet var från 80-talet

Ganska snart efter ankomst gick vi på julmarknad.
Det är verkligen mysigt med massor av mat och dryck att välja bland.



På just den här julmarknaden skedde ett terrordåd för ett år sedan. En lastbil brände rakt in på julmarknaden och dödade ett tjugotal människor. 


 Det var svinkallt och vi fick gå in och värma oss en stund och ta en fördrink innan middagen.
Vi åt på en tysk restaurang och jag valde pasta...
det var dock jättegott och nöjda, mätta och glada vandrade vi tillbaks till hotellet.


Semester

Selma har varit på semester. Jag hoppas hon njöt på sin resa😊 Det gjorde vi.
Alla katter jag har haft under mitt liv har varit sjukt självständiga, de har sett mig som sin slav och det har de gjort så länge det passat dem. Selma är lite annorlunda, hon är väldigt social. Hon är självständig också men ser inte oss som sina slavar utan vi är mer ett trevligt sällskap. Detta sociala beteende visar sig hela tiden. Hon är alltid i samma rum som vi är. Går någon går hon gärna efter och kollar vad den ska göra. Hon ligger alltid hos någon av oss på natten och det är sällan hon går upp innan vi gör det. 
Jag har aldrig haft några tankar på hur våra katter ska klara bo på pensionat ett par dagar eftersom de varit så självständiga. Är det bara ett bra pensionat så har jag alltid trott att de ska klara sig bra och det har de gjort också. 
Med Selma var det lite annorlunda att lämna på pensionat och veta att hon nog skulle sakna sällskap. Pensionatet är bra, fin bur och bra omvårdnad men hon skulle ju få vara själv under större delen av tiden. 

Det gick ju såklart bra men jag tror att hon har saknat mänsklig kontakt mer än vad alla våra andra katter gjort.