Dödsintervaller

Har svårt att få till det med långa intervaller, det är ju såååå djävla jobbigt. Men nu har jag bestämt mig............Kör efter ett träningsprogram på jogg.se. Marathon på 5 timmar. Det innehåller långa intervaller som ju är det jag behöver mest just nu. Jag har börjat på programmet några gånger nu:) men va fan är ju bara människa eller hur? Idag var det dax, 3*5 minuter hur svårt kan det vara???. Lade fram kläderna i en fin liten hög, ställde klockan. Gick upp när den ringde, -14C kallt ute... va fan..

Jag klara mycket men inte den kylan. Tänkte om och packade ner alla springgrejor för att köra passet på lunchen. Kollade temperaturen -8, gick ut och kollade läget, det kändes inte allt för djävligt. 

Drog igång vid 11-snåret. Uppvärmningen kändes bra, några stegrings-intervaller, kändes fortfarande OK. Startade dagens döds-pass. Första intervallen sög men jag återhämtade mig under vilan. Andra intervallen dog jag lite på men tredje intervallen önskade jag att jag skulle dö. Sååå jobbigt, de sista två minuterna var pest, den sista minuten kollade jag klockan var tionde sekund, fasen vad jobbigt. 

MEN JAG GJORDE DET.

Nu är jag såååå nöjd och glad.

Kallt? Ja lite grand men det var vindstilla och snöade lite lätt. Tror inte det var mer än någon minusgrad faktiskt. Skitjobbigt men gjort är gjort och jag ångrar det verkligen inte, ska tycka att jag är bäst resten av dagen nu:)

Tandställning, heta potatisar och samlad galopp

Igår fick dottern tandställning i överkäken. Hon blev positivt överraskad när vi kom till tandläkaren. Vi hade tidigare fått besked att fyra tänder skulle bort, visserligen över två tillfällen och att hon skulle ha tandställning i både under- och överkäken. Det ska hon också men inte riktigt ännu. Tandläkaren hade tänkt om och vill först prova att bara ha tandställning i överkäken. Om det går som han tänkt behöver dottern inte dra ut någon tand alls. Förhoppningen är att det ska gå att flytta de tänder som behöver flyttas med hjälp av tandställningen och att det ska gå att göra det tillräckligt utan att dra ut någon tand. Efter ett tag när bettet ändrats lagom mycket sätts det sedan in tandställning i underkäken också. Vi håller tummarna.

Efter tandläkaren gick vi en runda på stan men vi hittade inget att handla. Då gick vi till Graffiti för en lunch. Jag tog dagens potatis med kyckling och dottern den vanliga med BARA smör och skinka. Nöjda och mätta.

På kvällen tog jag en dressyrlektion för Pia. Det gick ganska bra, vi red bom-övningar och skänkelvikningar. Det gick så där, ibland bra ibland inte så bra men det var roligt och jag fick använda både kropp och knopp. Vi avslutade passet med en galopp-övning, olika tempo och jag fick till en superbra riktigt kort samlad galopp i högervarvet. Gjorde samma i vänstervarv och det blev hyfsat men inte riktigt lika fint som i andra varvet. Men nu vet jag att vi kan och att det finns där någonstans inom både mig och ponnyn.

Träning 2015

2015 tränade jag nästan 250 timmar, det blir ett snitt på 4,8 timmar i veckan. Det är jag nöjd med.

Övrig träning är all ridning plus all vandring på Skåne leden. Ska försöka splitta det lite bättre nästa år. Siffernörd som jag är................

Löpningen har fått stryka på foten lite sen ridningen har tagit mer plats. Saknar lite löpning, speciellt de där riktigt långa passen men jag hinner inte med allt och rida vill jag ju:)

För att kroppen ska hålla lite bättre 2016 borde jag lägga lite mer tid på styrketräningen, känner ju också att om min kropp är starkare håller det borta ganska mycket krämpor. 

Mitt träningsår 2016 vill jag ska innehålla ca 1-2 timmars styrketräning i veckan, löpningen ska vara så pass mycket att jag klarar/orkar springa en halvmara när helst jag har lust. Med ridningen vill jag komma till LC-nivå i Working Equitation. Så där kom väl ett nyårslöfte?? Eller..........

Ny sadel och blodiga händer

I lördags skulle vi upp till Killeberg igen med ponnyn för att prova/köpa sadel. Vi fixade först stallet och skulle sedan bära ut lite grejor till transporten. Där ute på stallgången går jag omkull, slog mig så fröbannat. Blodiga handflator och båda knäna fick sig en rejäl omgång. Dottern blev nog rädd när jag bara föll raklång, det gjorde såååå ont att jag inte fick fram ett ljud först. Dottern fixade transporten och vi fick plåstra om mina händer lite. 

Vi lastade och körde iväg, jag kände att byxorna och blodet på knäna torkade ihop, inte bekvämt alls. 

I Killeberg blåste det is-vindar, ponnyn frös, jag frös och dottern var nog mest nervös för att prova sadeln. Det gick knappt att rida i den lilla frysta paddocken. Dottern tyckte i alla fall att sadeln kändes skön och den såg ut att ligga bra på ponnyn så vi köpte den, Sju papp fattigare............

Vi körde hem och fick värma upp oss lite, in med en gigantisk kalkon i ugnen. Sedan kom mina föräldrar på fika för att gratta mig. Trevligt. 

Kalkonen skulle stå i ugnen fyra timmar så då passade jag och dottern på att köra ut till stallet för att provrida den nya sadeln. 

Dottern var helnöjd och ponnyn verkade också trivas i sadeln.

Löshoppning

Nyårsdagen bestod av löshoppning ute i "vårt" stall. Runt 10 ekipage deltog. Vi hade fika och en massa mys. Ponnyn var duktig och hoppade på. när det blev lite högre tvekade han lite och det slutade med att han  brakade rakt in i hindret. Han fick hoppa några gånger till efter det och då gick det bara bra, tror han tyckte det var roligt och kanske lite jobbigt:)

Gott Nytt År

På nyårsafton drog vi till Helsingborg. Vi åt middag på Pitchers, en fyra-rätters. Efter de två första rätterna trodde vi att vi skulle vara tvungna att gå på Mc Donalds för att överhuvudtaget överleva nyårsnatten. Rätterna var så små så små.

Vi började med snittar, löjrom och anka och ett glas cava till det.

Röding till förrätt

Fortfarande vrålhungriga när huvudrätten kom in, oxfile, en rejäl bit med potatis till, supergott och vi blev mätta, så mätta faktiskt att det var svårt att äta upp efterrätten......

...som bestod av olika varianter av mörk choklad.

Nu nytt år och nya förhoppningar.

Vandring på Österlen-leden

Vi har nu börjat vandra ner mot Ystad, har visserligen en bit kvar. Denna gång började vi vid Christinehofs slott och avslutade vid Vanstad kyrka, drygt 20 km. Det var lättvandrat, ganska platt och inte alltför blött. Temperaturen var ganska OK men när vi var ute på vidderna blåste det rejält isigt. Som tur var gick leden mest genom skogen. En härlig avkopplande tur:)